En äldre person läser i en bok i en tom byakyrka, redo för kyrkoårets texter

Vilka texter läses i kyrkoåret och varför?

Kyrkoårets texter är de bibelläsningar som hör till varje söndag och högtid och som följer en fast ordning i gudstjänsten. Vilka texter som gäller bestäms av var i kyrkoåret man befinner sig. I den romerska riten roterar söndagarnas läsningar dessutom över tre år, så samma söndag låter olika beroende på årgång.

Vad är kyrkoårets texter?

Varje sådan läsning kallas en perikop, ett avgränsat textavsnitt som ”skurits ut” ur Bibeln för att läsas högt. Ordet kommer från grekiskans ”utskuret stycke”. En perikop kan vara tre verser ur en profet eller ett helt kapitel ur ett evangelium.

Prästen väljer inte texterna själv, och församlingen röstar inte om dem. De står i lektionariet, kyrkans officiella bok med läsningarna, och samma ordning gäller i varje katolsk församling som firar mässan på samma dag. Det är därför du kan resa från Stockholm till Manila och höra samma evangelium på söndagen, bara på ett annat språk.

Kyrkoåret engagerar fler än man kan tro. Allhelgona är ett exempel: drygt var tredje svensk besöker en kyrkogård under den helgen, och sedan helgdagsreformen 1953 infaller dagen på lördagen mellan 31 oktober och 6 november.

Så är läsordningen uppbyggd

En söndagsmässa i den romerska riten har tre läsningar och en psaltarpsalm: en text ur Gamla testamentet, en psalm, en text ur Nya testamentets brev och ett evangelium. Evangeliet väger tyngst och styr oftast predikans tema. De andra läsningarna står i relation till det.

Den treåriga cykeln

Sedan reformen efter Andra Vatikankonciliet följer söndagarna en cykel i tre årgångar. År A läser Matteus, år B Markus och år C Lukas. Johannes har ingen egen årgång utan läses kring påsk och i fastan, och fyller dessutom ut år B, där Markus är för kort för ett helt år.

Med en enda årgång hörde församlingen samma få evangelieavsnitt år efter år. Tre årgångar gör att en regelbunden mässbesökare får höra långt mer av Bibeln. Ett kyrkoår benämns efter det kalenderår det slutar i, och är årtalet jämnt delbart med tre är det år C. Kyrkoåret som började med advent 2025 slutar 2026, och 2026 är inte delbart med tre, så det blev år A; kyrkoåret som slutade 2025 var år C.

Så här ser det ut för första söndagen i advent:

Årgång Evangelist Perikop Bild i texten
A Matteus Matt 24:37–44 Som på Noas tid – vaka, ni vet inte dagen
B Markus Mark 13:33–37 Mannen som reser bort och sätter dörrvaktaren att vaka
C Lukas Luk 21:25–28, 34–36 Tecken i sol och måne, res er upp

Söndagens läsningar

Den första läsningen hämtas oftast ur Gamla testamentet och är vald för att belysa evangeliet. Profeten Jesaja läses mycket i advent, eftersom kyrkan ser hans löften om Messias uppfyllda i Kristus. Undantaget är påsktiden, då Apostlagärningarna tar Gamla testamentets plats: kyrkan berättar då hur de första kristna levde efter uppståndelsen.

Psalmen är församlingens svar på den första läsningen och sjungs ofta växelvis, med en refräng som alla upprepar. Den hör ihop med sångskatten från Psaltaren till våra dagars psalmböcker, men i mässan är den en del av ordet, inte en paus i det.

Den andra läsningen, episteln, kommer ur breven, ofta Paulus. Under vanliga söndagar löper den för sig själv genom ett brev vecka för vecka och har därför inte alltid tematisk koppling till evangeliet. Saknar du en röd tråd mellan alla tre läsningarna beror det ofta inte på dig.

Kyrkoåret som ram för texterna

Kyrkoåret börjar med advent och delas i en tid med högtider kring Jesu liv och en lång period efter pingst, i svensk tradition kallad tiden efter trefaldighet. Perioderna i ordning:

  1. Advent, fyra söndagar före jul. Första advent är kyrkoårets nyårsdag, långt före kalenderårets. Texterna handlar om väntan, både på julen och på Kristi återkomst.
  2. Jultiden, från julafton till Herrens dop i januari. Här läses barndomsberättelserna och trettondagens stjärntydare.
  3. Fastan, fyrtio dagar från askonsdagen. Texterna rör omvändelse, frestelse och dop.
  4. Påsk, stilla veckan med palmsöndag, skärtorsdag och långfredag, därefter påskdagen och femtio dagar påsktid. Apostlagärningarna ersätter Gamla testamentet.
  5. Pingst, femtionde dagen, Andens utgjutande, som avslutar påsktiden. Söndagen därpå är trefaldighetssöndagen.
  6. Tiden efter trefaldighet, sommaren och hösten fram till advent. Den katolska kyrkan kallar sedan reformen denna tid och veckorna mellan jul och fasta för tiden under året. Evangelierna läses här i följd, söndag för söndag. Perioden slutar med Kristus Konungens dag.

Varje period har sin färg, så violett, vitt, rött och grönt i mässhaken visar vilken tid det är.

Händer släpar ut en grön mässhake i sakristian inför kyrkoårets texter

Så läser du texterna i praktiken

Den som vill följa kyrkoåret hemma slår upp söndagens texter i lektionariet eller i en kyrkokalender. En kalender som anger söndagens namn och en bibel räcker för att börja, och evangeliet är rätt ställe att börja på eftersom det bär dagens tema.

Katolska kyrkan i Sverige ger ut en årlig kalender med söndagarnas perikoper, och flera appar och församlingsblad gör samma sak. Läs evangeliet på lördagskvällen och ställ en enda fråga till texten: vad säger den om Gud, och vad begär den av mig? När du sedan hör predikan märker du var prästen tar avstamp, och det du själv fastnade för blir lättare att minnas. Har du mer tid läser du den första läsningen efteråt och ser hur den förbereder evangeliet. Svenskan i lektionariet kan skilja sig från din egen bibel, och det visar att ordvalen spelar roll.

Ett söndagsevangelium tar sällan mer än tre minuter att läsa.

Går du i mässan i ordinarie form följer du den treåriga cykeln A, B och C; firar du den äldre formen enligt påven Benedictus XVI:s motu proprio har det äldre missalet i stället en ettårig ordning med epistel och evangelium, och då behöver du den kalendern.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *