Den första kompletta utgåvan av Nya testamentet på svenska dagtecknades 15 augusti 1526, och 500 år senare markeras jubileet med en ny elektronisk utgåva 2026. Det innebär att reformationens svenska grundtext blir läsbar för vem som helst med en skärm, inte bara för den som har tillgång till ett forskningsbibliotek.
Reformationen nådde Svenska kyrkan genom testamentet
Olaus Petri har tillskrivits arbetet med att ge Sverige sin första fullständiga översättning av Nya testamentet på folkspråket, ett radikalt steg i ett kyrkoliv där latinet dominerat både mässa och skrift i århundraden.
Tillskrivningen är dock inte hela sanningen. Under 1900-talet har kyrkohistoriker och språkforskare pekat på att tillkomsten var en mer sammansatt process än en ensam lärd mans verk, med flera händer och en översättningsmiljö snarare än en enskild författare.
Att just Nya testamentet kom först var ingen slump. Reformationens bärande tanke var att evangeliet och apostlabreven skulle kunna prövas direkt av den som lyssnade, och det är där Kristus, dopet och nattvarden beskrivs i klartext. Gamla testamentet är dessutom betydligt mer omfattande och svårare att översätta från hebreiskan. Med ett helt testamente på svenska fick prästen en text att predika ur och läsaren en text att pröva predikan mot.
Det är också ett tidigt exempel på hur kyrkan format det svenska samhället i stort, långt bortom kyrkorummet.
Från 1526 till 2026 två utgåvor
Femhundra år efter dagteckningen markeras jubileet genom en elektronisk utgåva som gör originalet och en modern läsversion tillgängliga samtidigt.
Texten är densamma, det är bara sättet man läser den på som förändras.
| Nya testamentet 1526 | Nya testamentet 2026 | |
|---|---|---|
| Datering | Dagtecknad 15 augusti 1526 | Jubileumsår 2026, 500 år senare |
| Fokus | Att ge hela Nya testamentet på svenska för första gången | Att tillgängliggöra 1526 års text jämte en modern läsversion |
| Målgrupp | Präster, predikanter och läskunniga lekmän | Forskare, språkintresserade och vanliga bibelläsare |
| Format | Tryckt bok | Elektronisk utgåva |
| Bakom arbetet | Tillskrivet Olaus Petri, sannolikt en översättarkrets | Ett textkritiskt och filologiskt redigeringsarbete |
Vad ändrar detta för läsare av bibeln idag
Originaltexten från reformationen och en samtida läsversion kan nu följas sida vid sida, vilket tidigare krävde att man reste till en samling eller nöjde sig med faksimil i utdrag. Fornsvenskan i 1526 års text är läsbar för fler än man tror. Stavningen ser främmande ut, men ordförrådet ligger nära dagens svenska, och med en modern version bredvid går de flesta verser att följa efter någon sidas vana. Den som är van vid gamla psalmtexter känner ofta igen tonen direkt, eftersom sångskatten i svenska gudstjänster bär med sig samma ordled.
Störst nytta har nog de som är intresserade av språkhistoria och vill se hur svenskan såg ut före Gustav Vasas bibel, de som är nyfikna på varifrån gamla formuleringar kommer, och forskare som behöver en sökbar text.
Det är egentligen den stora vinsten med den elektroniska utgåvan.
En tryckt faksimil kan man bara bläddra i, men en digital text går att söka i och citera exakt.
Lämna ett svar