Det talas alltmer om "katolsk traditionalism" eller "den traditionella rörelsen" och om den liturgiska frågan. Härvarande avsnitt vill ge den nyfikne läsaren en anspråkslös första ingång i vad som kanske är en okänd värld.

Den traditionella rörelsen är förstås ett sociologin närstående bekvämlighetsbegrepp utan anspråk på teologisk precision. Den katolska kyrkan är per definition traditionell och den katolska traditionen är nu ingen enskild grupps särskilda egendom. Tvärtom är den katolska traditionen varje katoliks arvedel.

Vidare ingångar

. Allmänt

En utmärkt introduktionsartikel till katolsk "tradi- tionalism" (arkiverad här) av prof. John Casey vid Cambridge universitet.

Studiematerial, lästips och länkar om den traditio- nella rörelsen hittar man här. 

Läs ock vårt avsnitt om liturgin (med Författare man bör ha läst) och våra länkar med lästips om liturgifrågan.

Om den klassiska latinska liturgins ställning i kyrkan av idag bör man inledningsvis läsa den helige Fadern Benediktus XVI:s motu proprio av 7 juli 2007, Summorum pontificum, som utgör gäl- lande lag.

Situationen sådan den ännu var före Summorum pontificum summeras här av kardinal Castrillon Hoyos. Det finns även en av Rom utgiven dossié i ämnet. 

Läs jämväl kardinal Sticklers berömda föredrag om den klassiska romerska mässliturgin och Paulus VI:s refomer. Johannes Paulus II:s skrivelse Ecclesia Dei från 1988 finns här.

Oundgänglig läsning utgör förstås engelsmannen Michael Davies´ många böcker om det senaste konciliet, ärkebiskop Marcel Lefebvre, Paulus VI:s liturgireform, reformationen i England och en rad närliggande ämnen. Fram till sin död 2004 var Davies ordförande för den världsvida paraply- organisationen Una Voce Internationalis till värn för den klassiska latinska liturgin. Här finns länkar till hans verk. Här kan man läsa om Michael Davies (scrolla ned för fler texter om Davies). Davies´ berömda Apologia finns här att läsa på nätet. Fader William Hudsons griftetal över Michael Davies finns i sin tur här.

Insyn i en bildad "traditionalistisk" lekmans perspektiv får man genom den tyske författaren Martin Mosebachs sex teser om liturgifrågan. Om Mosebach och dennes återupptäckt av sin barndoms tro genom den klassiska latinska liturgin kan man läsa här.

. Sverige och Norden

Om intresset för den traditionella latinska liturgin i Sverige fr.o.m. 1960-talets liturgireform och fram till idag står det här.

. Ärkebiskop Marcel Lefebvre och FSSPX

Den traditionella rörelsen samlades tidigt kring ärkebiskop Marcel Lefebvre. Under Andra vatikankonciliet var den franske prelaten efter ett liv av missionsarbete i Afrika ordensgeneral för den stora franska missionsorden Helgeandsfäderna (Les Pères du Saint-Esprit). Där skulle han utmärka sig för sin uttalade skepsis mot många av de från radikalt håll föreslagna förändringarna.

Ärkebiskop Lefebvre, som vid denna tid ännu förutspåddes bli kardinal, blev en av de ledande i Coetus internationalis patrum, det nätverk av konciliefäder som försökte motsätta sig det nordeuropeiska nätverket bestående av några av de mest radikala prelater och teologer (Frings, Döpfner, König, Alfrinks, Suenens, Bea; Rahner, Schillebeeckx, Küng, Congar, Chenu, Lubac, Daniélou,  Häring, Ratzinger...).

1969 grundade Marcel Lefebvre Prästbrödraskapet S:t Pius X för att i en tid av oro erbjuda en lugn plats för prästutbildning. Hans vägran att övergå till Paulus VI:s liturgi gjorde honom världsberömd och ådrog honom inte minst det franska episkopatets oförsonliga ogillande.

Efter att länge ha oroat sig för sin succession vigde ärkebiskop Lefebvre 1988 fyra biskopar mot påvens vilja och förklarades som en följd vara exkommunicerad. Fredssamtal med Rom har förekommit ända sedan dess. Ärkebiskopen dog 1991.

Den 7 juli 2007 uttalade den helige Fadern Benedictus XVI i Summorum pontificum att den klassiska romerska liturgi som ärkebiskop Lefebvre alltid vägrade överge objektivt sett aldrig avskaffades och aldrig förbjöds. 24/1 2009 hävdes 1988 års bannlysningsdekret.

Man kan här läsa om Prästbrödraskapet S:t Pius X (FSSPX) och de inre svårigheter detta genom- gick 2004-2006.

För att få perspektiv på de återkommande, förenklade påståendena enligt vilka FSSPX stode utanför kyrkan, bör man läsa följande artikel där Brian Mershon mot bakgrund av Summorum pontificum sammanfattar Roms uppfattning i denna invecklade fråga. Man bör även känna till kardinal Castrillon-Hoyos´ uttalande här. Roms hävande av 1988 års bannlysningar (2009) måste förstås också beaktas.

För att förstå hur Prästbrödraskapet S:t Pius X en gång uppstod, och få inblick i ärkebiskop Marcel Lefebvres perspektiv finns fr.a. två verk. Dels biskop Tissier de Mallerais´ biografi över ärke- biskop Lefebvre. Dels Michael Davies´ mycket överkomliga Apologia pro Marcel Lefebvre. Den senare behandlar utförligt den traditionella rörel- sens uppkomst och finns att läsa gratis på nätet : här.