Kristkonungens instituts vänner i Sverige

Hur går man då tillväga för att tillämpa Benedictus XVI:s motu proprio? Hur tillskriver man sin kyrkoherde (och vid behov sin biskop) för att be om den äldre riten? Var lär man sig utförandet av den klassiska romerska liturgin? Var lär man sig ministrantens uppgifter? Var hittar man t.ex. altar- missalen, altarkort, liber usualis och mässkläder?

Hur bör kyrkorummet se ut? Måste mässhaken i äldre rit bestå av siden eller duger polyester? Kan man lära sig gregoriansk sång på nätet? Kan man på nätet få se den äldre riten?

Dessa frågor hoppas vi besvara här. Härutöver hänvisas till våra länkar och studietips rörande den klassiska latinska liturgin. Tveka sedan inte att mejla oss med frågor.

Om mässtillfällen inom Norden informerar vi på denna sida. För mässtillfällen utanför Norden hänvisas till Wikkimissa som erbjuder upplysningar per världsdel, land, region och stad.

Una Voce ger här utomordentliga råd för att tillskriva sin kyrkoherde, sin biskop och slutligen Ecclesia Dei-kommissio- nen. I huvudsak: var vänlig men bestämd. Men vänlig. Men bestämd. Och dokumentera allt du gör.

I Norden anordnades redan 2007 namninsamlingar till följd av Summorum pontificum: i Stockholm (här), i Göteborgs Kristus konungens församling (här). På dessa ställen och i Lund bar Summorum pontificum tidigt frukt.

I Köpenhamn har S:t Karl Borromeus-gruppen (här) rönt stora framgångar. I flera år har denna hängivna grupp i vårt danska grannstift anordnat en månatlig mässa i klassisk rit. Nu firas den gregorianska mässan varannan vecka, mitt i Köpenhamn.

Tillskriver man i denna sak biskopen av Stockholm, biskop Anders Arborelius, bör man förstås känna till hans uttalande med anledning av Summorum pontificum.

Se alltid upp för mässhakar i konstmaterial och för albor och röklin i bomull eller polyester! Se tillika upp för det masstillverkade, traditionsvidriga och själlösa!

I högermarginalen till vårt liturgiavsnitt länkas till flera mäs- sor i äldre rit som kan ses på nätet.

Hur låter prästens böner? Una voce Irland har spelat in prästens samtliga böner under mässan och gjort dem tillgängliga som ljudfiler. Här.

Liturgiska texter att ladda ned eller läsa på nätet - härunder.

Liturgisk kalender

Vi har sammanställt en liturgisk kalender (traditionell rit). Den tar hänsyn till de för Sverige särskilda högtiderna. NY

Liturgiska texter

Missale romanum i äldre rit (1954) som pdf-fil.

Missale romanum i äldre rit (1862) som pdf-fil.

Missale romanum i äldre rit (1957) som e-text.

Missale romanum i äldre rit (1962) som pdf-fil.

Den dominikanska mässordningen (latin-engelsk) som pdf-fil.

Mässans ordinarium (fasta del) på latin och svenska här. NY

Breviarum Romanum (1888) som pdf-fil NY

Om Breviarum romanum - som txt-fil. NY

Breviarum romanum här. NY

Caeremoniale episcoporum som pdf-fil

För att köpa ett altarmissale eller rituale i äldre rit, se under Nätbutiker.

Här finns våra olika liturgiska handledningar, bl.a. en handledning för ministranten vid stilla mässa resp. sjungen mässa (med eller utan rökelse). Man hittar även en handledning för ministranten i dominikansk rit.

Så som biskopen av Stockholm, H.E. biskop Anders Arbore- lius påpekat, erbjuds präster och högre klerker här möj- ligheten att lära sig den äldre liturgin av erfarna präster skolade i den äldre riten (Kristkonungens institut).

En första, god inblick i firandet av mässan enligt klassisk romersk rit kan man få över nätet tack vare denna goda handledning.

Hur låter prästens böner? Una voce Irland har spelat in prästens samtliga böner under mässan och gjort dem tillgängliga som ljudfiler. Här.

Här och här har klassikern Costumes of Prelates of the Catholic Church According to Roman Etiquette (1926) av fader John Abel Nainfa gjorts tillgänglig på nätet. Boken ger en god inblick i bl.a. frågan om den romerska kordräkten.

Här finns en utmärkt handbok för att lära sig sjunga gregoriansk sång och tyda kvadratisk notskrift, A New School of Gregorian Chant (375 s.) av dom Dominic Johner, O.S.B. Här finns en kortare handbok, An Idiot´s Guide to Squarenotes (6 s.). Den som vill lära sig sång från grunden torde uppskatta den berömda och ytterligt grundliga Ward-metoden: bok 1, bok 2, bok 3 och bok 4.

I Liber usualis hittar den gregorianska kören allt den behöver för såväl den sjungna mässan som tidegärden. Köp den bästa utgåvan här.

Liber usualis med kvadratisk notskrift (utgåva från 1961, d.v.s. utan den traditionella stilla veckan) som nedladdnings- bar pdf-fil.

Liber usualis med vanlig, icke-kvadratisk notskrift (utgåva från 1932, d.v.s. med den traditionella stilla veckan) kan man gratis ladda ned här.

Graduale romanum innehåller körens partier vid sjungen mässa. Här finns Vatikanens enda utgåva (1908) som gratis pdf-fil. Och här finns Graduale romanum (utgåva från 1961 d.v.s. utan den traditionella stilla veckan) som gratis pdf-fil.

Enkla anvisningar för kören vid sjungen mässa i klassisk romersk rit. Här. NY

Bland de allra bästa inspelningar av gregoriansk sång tillgängliga idag återfinns:

S:t Bellarmin-kören i Bryssel har under ledning av en präst ur Prästbrödraskapet S:t Pius X inspelat kyrkoårets och hälften av sanktoralets samtliga mässproprier samt alla kyrialer. Se här. Ur kvalitetssynpunkt kan materialet inte alltid jämföras med t.ex. Fontgombault. Däremot finns här verkligen kyrkoårets samtliga mässproprier och samtliga kyrialen! Sidan finns numera även på engelska och innehåller en hel del kringmaterial av värde. Inte minst ges tips gällande den flerstämmiga kyrkosången. NY

Hur bör kyrkorummet och altaret se ut? Klassikern In Sacristy and Sanctuary (1932) kan man åter köpa i nytryck. Här. Den finns även att studera via nätet. Här.

Vi har dock sammanställt en introduktion i frågan här. Och här beskrivs hur mässkläder och liknande måste vara beskaffade. Slutligen finns en kortare film tillgänglig, som visar förvandlingen av ett för Paulus VI:s mässliturgi avpassat altarrum till något för den äldre riten lämpligare.

Latin är inte svårt. Dessutom är det spännande. Och utan latinkunskaper står man som en främling inför såväl sitt arv som den levande latinska liturgin. Lär dig latin med påvens latinist!

Ypperlig guide för den som bestämt sig för att lära sig latin. Tips om flera metoder och läroböcker.

Hur låter prästens böner? Una voce Irland har spelat in prästens samtliga böner under mässa och gjort dem tillgängliga som ljudfiler. Här.

Här läser man Johannes XXIII:s egendomligt okända påvliga konstitution Veterum sapientia, om latinets plats i kyrkan.

Den äldre romerska riten lämnar härvidlag inga anvisningar för de troende. Rubrikerna styr endast kleresiets och körens beteende. Stor frihet lämnas därför de troende att förena sig med och följa de heliga handligarna på det sätt som passar dem bäst, och härvidlag finns många metoder, åtskilliga skolor och många skilda uppfattningar. 1950-talets olika pastorala försök med mycken yttre aktivitet och likformighet för lekfolket passar långt ifrån alla och är under alla omständigheter en mycket ny företeelse. I de olika östliturgierna är sådant överhuvud taget inte känt.

De enda regler som kan utstakas kan härledas ur respekten för kleresiets karaktär och ur vördnaden för mässoffret och det allraheligaste sakramentet. Således står man i samband med prästens eller kleresiets ingång och utgång. Och man ligger på knä när sakramentet befinner sig på altaret (eller åtminstone under konsekrationen). Härjämte knäfaller man för slutvälsignelsen. Den heliga kommunionen mottages på knä, i munnen. Passerar man tabernaklet, knäböjer man förstås. Den som vill kan stå under den liturgiska evangelieläsningen.

Det är än idag vanligt att under den stilla mässan ligga på knä under större delen av mässan. Någon regel finns dock inte. Förr var denna tämligen kontemplativa sed allmän i den latinska kyrkan (klassisk konst visar rikliga prov på denna sak), vilket enkelt låter sig förklaras: knäfallet är i latinsk kristenhet den naturliga ställningen vid bön. Således ligger ministranten i den stilla mässan på knä, så snart han inte utför någon särskild uppgift som kräver att han förflyttar sig.

I sjungna mässor förekommer nuförtiden ofta ett större mått av yttre aktivitet och många står resp. sitter under delar av mässan (se här). Emellertid finns för detta heller inga regler med stöd i rubrikerna. Reglerna för koret, som ofta föreskiver stående ställning, beror på det sakförhållande att kleresiet i koret förr utgjorde den enda kören (och kören sjunger inte liggande på knä): dessa regler kan inte utan vidare tillämpas på de troende. I den stilla mässan (men även i levithögmässan) ligger ju f.ö. ministranten som regel på knä. Man kan således låta den egna smaken eller den lokala seden avgöra, oberoende av vad bänkgrannen beslutar. Frihet är Guds barns kännetecken.

Den som undrar när man i mässan sitter bör begrunda att det fram till reformationen över huvud taget inte fanns några kyrkbänkar. I t.ex. de stora romerska kyrkorna har kyrkbänkar heller aldrig införts. Den som behöver sitta får naturligtvis göra så, i synnerhet i samband med predikan, vilken ju inte hör till liturgin. Någon norm finns emellertid inte och vore f.ö. föga traditionsenlig. Korets sittande är historiskt sett ett privilegium och en eftergift åt mänsklig skröplighet: följaktligen kan den inte utgöra grunden för någon skyldighet. I t.ex. rysk liturgi sitter kleresiet och kören aldrig.

När man väljer att följa den heliga liturgin på endera sättet är det viktiga således inte yttre aktivitet(*), utan -- som den helige Fadern ofta påpekat -- det mått av inre mottaglighet för det gudomliga som föreligger. Inget sätt att övervara den heliga mässan -- och det finns nu många olika sätt och många skilda skolor -- kan anses tillfredsställande som avleder uppmärksamheten från det väsentliga: den inre, innerliga föreningen med Gud och Jesu offer på korset. Den helige Frans av Sales´ metod för att övervara det heliga mässoffret ger en god inblick i hur verklig förening med Gud i liturgin kan yttra sig. Här ger engelske fader Finigan några utdrag. En annan metod är att koncentrera sig på någon av liturgins texter. Att följa mässans varje ord är tvärtemot en mycket spridd, samtida missuppfattning inte nödvändigt.

We truly participate in a liturgy when we arrive at the mystery of the Lord, our Savior, and come out of it interiorly changed and capable of giving oneself without reservation to God and our fellowmen.

Slutligen bör man i liturgin liksom i övriga sammanhang iaktta sedvanlig aktsamhet och hövlighet gentemot sin nästa. Varje metod som stör andra mässbesökare (eller rentav stör liturgin eller den liturgiska sången) måste anses otillrådlig. I sjungna mässor får närvarande sångkunniga naturligtvis förena sig med kören i utförandet av delar av kyrialet så länge urskiljning och kristlig anspråkslöshet iakttas.

Participation in the Mass does not mean hearing our own voices. It means God hearing our voices.... I believe ... that I 'participate' in a work of art when I study it and love it silently. No need to shout. (Evelyn Waugh)

(*) Om de stora flerstämmiga mässorna och snart t.o.m. den gregorianska sången kunde trängas ut ur kyrkorna fr.o.m. 1950-talets slut, var det till följd av en ytlig aktivistisk- didaktisk uppfattning om lekfolkets delaktighet i liturgin på bekostnad av en innerlighetens participatio actuosa.

Inte sällan saknar idag katoliken kunskaper om sin egen tradition. I en tid som står fullkomligt främmande inför liturgi, mystik och ceremoniel, har inte så få vant sig vid ett protestantiskt, didaktiskt-aktivistiskt synsätt på den heliga liturgin som ett slags bönemöte och social happening med läsningar och sång.

Vidare kan få katoliker idag besvara numera fullkomligt förlegade påståenden som att mässan versus populum ("mot folket") vore ursprungligare än prästens orientering mot Gud, eller försvara latinets bruk i liturgin. Ja, vad är egentligen liturgin? Och vilka är de problem som många ser med Paulus VI:s liturgireform? Och instiftade förresten inte Jesus en hjärtats religion utan yttre riter?

Den som läst följande böcker och dessa texter behöver aldrig stå okunnig och främmande inför den latinska kyrkans rika liturgiska tradition.