---

Med tiden kommer den kristna liturgins framväxt och historia fram till 1965 här att behandlas. Till en början lämnas en del översiktliga upplysningar samt en del lästips.  

Benediktinkloster

Den världsvida kyrkan består av två stora familjer, den latinska kyrkan och de östliga kyrkorna. Kyrkotillhörigheten är intimt förknippad med liturgisk tillhörighet, vilken i sin tur går tillbaka på den tidiga kyrkans och det romerska rikets utveckling och de patriarkala sätena vid den tiden. 

Inom den latinska kyrkan finns jämte den romerska riten ett antal liturgiska riter, som levat kvar in i vår tid, bl.a. den dominikanska riten, den kartusianska liturgin, den ambrosianska riten (stiftet Milano) eller stiftet Lyons egen rit.

Påvens stilla mässa

För den som vill bekanta sig med de olika latinska riterna, d.v.s västkyrkans - däribland det medeltida Nordens - riter, erbjuder vi dom Cabrols berömda historia över de latinska riterna, vari tonvikt lagts på mässan (verket är bitvis aningen torrt). Man kan även läsa Michael Davies´ utmärkta A short History of the Roman Mass, som bygger på fader Adrian Fortescues förnämliga verk om liturgin. Fader Fortescue skrev f.ö. artikeln om de olika riterna i The Catholic Encyclopedia. Artikeln förblir aktuell än i dag. Nedan länkas till det klassiska Missale roma- num.

Palmprocession

Bilda sig en viss uppfattning om en medeltida mässa i Skandinavien, det kan man göra med hjälp av följande utdrag av en iscensättning av fader Anders Piltz, professor i latin vid Lunds universitet och idéhistoriker.

Vi länkar även till en videoupptagning av den s.k. ritus sarum (d.v.s. riten från Salisbury), den latinska liturgi som fram till reformationen var allmän i stora delar av England. Mässan spelades in vid Merton College. Läs om denna rit här.

Inte minst bör man studera bilderna här, vilka steg för steg visar den dominikanska stilla mässan (det dominikanska mässordinariet jämte översättning finns här). Det finns även en särskild blogg vigd åt den traditionella dominikanska liturgin.

Den dominikanska riten utövade ett stort inflytande på den medeltida kyrkan i Sverige. Den kykokalender som Svenska kyrkan än idag nyttjar räknar t.ex. söndagarna efter trefaldigheten precis som den dominikanska ritens kalendern (den romerska traditionella kalendern räknar i stället söndagarna efter pingst). 

Praemonstratensorden, grundad 1118 (1120) av den hel. Norbert av Xanten, har även den sin egen rit. Läs Archdale Kings oöverträffade skildring av dess historia och särart här.

Biskopens högmässa

Samma danska sajt som ovan erbjuder prov på gregoriansk sång ur Missale danicum. För varje stycke visas den ursprungliga notskriften samt motsvarande moderna notation. Lyssna här. Läs även ur Missale aboense, det enda bevarade missale från Finland.

Det är viktigt att ihågkomma att den katolska kyrkan inte är identisk med den latinska riten. Utom denna finns som redan anförts flera, östliga - lika vördnadsbjudande och legitima - riter: den byzan- tinska, kaldeiska, koptiska, etiopiska, syriska, maronitiska, armeniska, den indiska malabarriten...

Prästvigning

Efter andra världskriget inträdde den latinska kyrkan i en tid av liturgisk oro och så småningom identitetskris. Liturgin blev för första gången sedan upplysningen och jansenisternas liturgireformer föremål för olika experiment.

Här kan man läsa den påvlige ceremonimästaren msgr Léon Gromiers föredrag från 1960 om reformen av Stilla veckan under 1950-talet. Och här återfinns kardinal Ratzingers kritik av mässan "vänd mot folket". Den som nu är påve under namnet Benediktus XVI  har även skrivit ett försvar av knäfallet.

En kardinal vid sin tron

För vidare läsning om liturgireformen under 1960-talet hänvisas tills vidare till vårt länkavsnitt om ämnet. Se jämväl våra lästips. Vi rekommenderar även författaren Martin Mosebachs sex teser och bok Förmlöshetens irrlära. Det bör noteras att den klassiska romerska riten i och med påve Benedikt XVI:s skrivelse Summorum pontificum av 7 juli 2007 åter betraktas som en normal del av den latinska liturgin.

Länkar

Mässans ordinarium, d.v.s. fasta text, i svensk översättning [här] och i engelsk översättning [här]

Missale romanum som pdf-fil [här]

Caeremoniale episcoporum som pdf-fil [här]

Resurser för att tillämpa den helige Faderns skri- velse Summorum pontificum [här]

Böcker i liturgifrågan man bör ha läst [här]

Dominkansk rit i bild [här] och i text [här]