Den romerska kalendern
i äldre rit

Årligen utgivna kalendrar lämnar som regel uppgift om kyrkoårets rörliga högtider. Vår avsikt har därför varit att för den romerska ritens äldre form framför allt erbjuda en översikt över kyrkoårets fasta högtider oavsett dessa tillhör kyrko- eller helgonåret. Icke desto mindre har under respektive månad så långt möjligt också lämnats besked om kyrkoårets rörliga högtider, om vilka följande inledningsvis skall sägas.

I den romerska ritens nyare form (Paulus VI) fick kyrkoåret till skillnad från helgonåret kvarstå utan alltför omfattande förändringar. En viktig skillnad utgör dock söndagscykeln per annum, d v s veckorna dels mellan Jultiden och Fastan, dels efter Påsktiden. I Paulus VI:s kalender kallas söndagarna under denna tid enhetligt för "söndagar under året" med var sitt ordningstal. I den äldre kalendern talas i stället om "söndagar efter Trettondedagen" respektive "söndagar efter Pingst" (i den dominikanska riten om "söndagar efter Trefaldighet").

Juldagen och Påskdagen utgör kyrkoårets höjdpunkter i såväl den äldre som Paulus VI:s kalender; i båda kalendrarna infaller de samtidigt. Till skillnad från Juldagen är Påsken emellertid en rörlig högtid. Utifrån Påskdagen fastställs sedan datumet för många av kyrkoårets övriga rörliga högtider. Påskdagen kaninfalla mellan 22 mars och 15 april (den första söndagen som infaller efter första fullmånen efter vårdagjämningen). Följaktligen kan Kristi himmelsfärds dag, som högtidlighålls 40 dagar efter Påsk, infalla tidigast 30 april och senast 4 juni. Pingst firas tio dagar senare.

Infaller Fastan tidigt, firas bortfallna söndagar efter Trettondedagen i stället som söndagar efter Pingst. De inskjuts då mellan 23:e söndagen efter Pingst och kyrkoårets sista söndag, på vilken alltid firas mässan för 24:e söndagen efter Pingst, även kallad Domsöndag.

"Utan den heliga mässan kan vi inte överleva som katolska kristna. Eukaristin är den viktigaste födan för vårt liv och vår tro. Mysterium fidei, trons mysterium, firas inför våra ögon och öron. Den korsfäste och förhärligade Herren blir närvarande i hela sin frälsande verklighet.

"Som katoliker kan vi alltid vara förvissade om att Jesus Kristus blir närvarande när mässoffret bärs fram.

"Vi måste återupptäcka den atmosfär av tillbedjan inför Kristi fulla närvaro, som borde prägla alla våra katolska kyrkor.

"Det är min önskan att alla som deltar i eukaristins firande enligt 1962 års ordning skall få hjälp genom detta missale att tränga in i mässans innersta verklighet och helgas genom möte med den förhärligade Kristus."

[Anders Arborelius. Ur biskopens förord till Missale Parvum, latinskt- svenskt misale]

Missale Parvum

Sedan 2009 finns det åter ett svenskt folk- missale för den tradi- tionella romerska riten. Härvarande kalender är hämtad ur detta.

Läs mer här.


Tips

"The Latin Mass Explained". Introduktion till den traditionella latinska mässliturgin.